Möjligheter och problem med alternativa drivningar

Även jordbruket måste tänka om för att bli mer hållbart. För att minska koldioxidutsläppen effektivt måste vi överväga alla möjligheter som alternativa drivningar för med sig – och bestämma vilken teknik vi vill satsa på inför framtiden.

Som tillverkare av lantbruksmaskiner har CLAAS som mål att skapa effektiva och miljövänliga lösningar – för jordbruk fungerar bara i samklang med naturen. Samtidigt förstår vi att lantbrukarna måste göra avvägningar och hålla nere kostnaderna. Därför letar vi alltid efter lösningar som är både praktiska, miljövänliga och ekonomiska.

Enligt den tyska miljömyndigheten stod den ”mobila och stationära förbränningen” (i vilken utsläppen från lantbruksmaskiner ingår) år 2021 för en tiondel av växthusgaserna som släpps ut av jordbruket. Det motsvarar ca 0,9 % av de totala utsläppen i Tyskland. Även om den andelen kan tyckas liten så är vi på CLAAS ändå öppna för alla tekniska lösningar om kan sänka den ännu mer. Just nu är det främst de följande tre alternativa drivningarna som diskuteras: batteridrivna elektriska lösningar, vätgasdrivningar och miljövänliga flytande bränslen. Vi visar vilka för- och nackdelar de tre lösningarna har och för vilka användningsområden de passar bäst.

Ladda ner vitboken ”Efficient Farming”

1. Elektriska drivningar

Batteridrivna elektriska drivningar har redan slagit igenom i den vanliga trafiken och visat sig vara ett gångbart alternativ till förbränningsmotorn för vardagsbruk. Även inom jordbruket finns det områden där batteridrivna lösningar är vettiga alternativ, till exempel för små traktorer. En batteridriven maskin klarar arbeten på gården, lätta arbeten på fältet eller kommunala arbeten. Men till större och starkare maskiner kan elmotorer tyvärr inte användas ännu. De behöver antingen större dragkraft eller så måste motorn driva både fordonet och andra komponenter, som tröskverket på en skördetröska till exempel. För att klara de uppgifterna skulle man behöva ett mycket stort och därmed även tungt batteri. För en traktor med 135 kW effekt skulle batteriet till ett eldrivet alternativ exempelvis väga tio gånger så mycket som dieselmotorn och dieseltanken i den vanliga traktorn. Det skulle göra maskinen alldeles för tung, vilket i sin tur på lång sikt skulle skada marken genom jordpackning. Och om man drar ner på batteriets kapacitet för att få en acceptabel vikt så får man i stället en oacceptabel räckvidd.

Men man får inte underskatta hur snabbt den tekniska utvecklingen går framåt. Framför allt har batterikapaciteten och laddhastigheten blivit allt bättre under de senaste åren. De höga investeringskostnaderna för batterier och laddningsinfrastrukturen kommer visserligen till en början att bromsa utvecklingen i praktiken, men med hjälp av ekonomiska subventioner och användning av egenproducerad el kan investeringen löna sig över en flerårsperiod. För närvarande skulle en lantbrukare behöva investera 40 000 euro i en egen laddningsinfrastruktur.

2. Vätgasdrivna lösningar

För närvarande är det orealistiskt att använda bränsleceller med vätgas som alternativ drivning inom jordbruket. Lantbruksmaskiner behöver hög effekt på kort tid – vilket bränsleceller inte är gjorda för. Men i framtiden kan vätgasdrivna förbränningsmotorer bli ett realistiskt alternativ. Jämfört med elektriska drivningar skulle det ha den fördelen att man kunde behålla den befintliga drivlinan i lantbruksmaskinerna, även om de givetvis skulle behöva en annan motor. Men tyvärr behövs en tio gånger så stor tank för att få med sig vätgasen – eller så måste man tanka oftare. För att få plats med en så stor tank skulle man behöva bygga om hela maskinen. Dessutom för infrastrukturen och logistiken med sig fler utmaningar: det är extremt dyrt att bygga en tankstation för vätgas jämfört med en för diesel. I nuläget skulle ett lantbruk behöva investera ca 800 000 euro. Dessutom skulle man behöva väldigt täta vätgasleveranser till gården, vilket måste jämföras med att ta ström från eluttaget.

3. Fytande bränslen

Den mest lovande tekniken är de så kallade drop in-bränslena. Namnet syftar på den fördelen att fordonet inte behöver byggas om. Sådana bränslen tillverkas bland annat av biologiskt avfall och vegetabiliska oljor, som till exempel bränslet HVO. Ett annat drop in-bränsle är e-bränsle, som tillverkas av koldioxid och vatten med hjälp av ström. Visserligen släpps koldioxid ut när drop in-bränslen används, precis som med vanlig diesel – men när de tillverkas tas samma mängd koldioxid upp. De är med andra ord koldioxidneutrala. Att byta till HVO är dessutom det överlägset billigaste och effektivaste alternativet jämfört med de andra, eftersom hela den befintliga maskinparken kan dra nytta av bytet. Ett genomsnittligt lantbruk skulle bara behöva investera ca 8 000 euro för att förvara bränslet.

HVO finns teoretiskt sett redan och fram till slutet av 2023 kommer CLAAS ha godkänt användningen för de flesta av sina maskiner – men i Tyskland får detta hållbara diesel-alternativ inte säljas på vanliga bensinstationer. Först kring 2030 kommer e-bränslen att finnas i tillräckliga mängder. Ett annat miljövänligt flytande bränsle som redan finns tillgängligt och som används är biodiesel. Men för att använda biodiesel måste maskinerna byggas om, plus att det är komplicerat att lagra och hantera biodiesel.

Öppenhet för ny teknik och alternativa drivningar

Den glada nyheten är att det finns många olika idéer om hur jordbruket kan bli koldioxidneutralt inom en snar framtid. Vissa teknologier finns redan i dag och andra är redan på god väg mot att kunna användas inom jordbruket. Den viktigaste förutsättningen för en hållbar framtid är att man är öppen för ny teknik. För en så komplex näringsgren som jordbruket med sina vitt varierande krav behövs individuella lösningar för varje användningsområde. Till detta hör förstås även att göra den befintliga drivningen effektivare, vilket vi ständigt arbetar på.

Vi på CLAAS vill göra lantbruksmaskinerna effektivare och därmed även miljövänligare över hela processkedjan. Till detta hör inte bara idéer om nya drivningar, utan även effektivisering av arbetet med hjälp av uppkopplade maskiner, optimerad manövrering via smart automatisering och ökning av maskinernas effektivitet.